Brott mot barn på nätet: när och hur du gör en polisanmälan

Om ditt barn har blivit hotat, pressat, sexuellt ofredat, utpressat eller lurat på nätet ska du göra en polisanmälan – även om ni bara har ett användarnamn och inte vet vem som ligger bakom. Ring 112 om något pågår just nu eller om barnet är i fara, annars 114 14 eller använd polisens e-tjänster på polisen.se. Spara chattar och meddelanden innan något raderas, men ladda aldrig ner eller skicka vidare sexuella bilder på barn.

När ska du polisanmäla något som hänt på nätet?

Många föräldrar tvekar: "Är det här verkligen ett brott?" Polisen är tydlig med att du inte behöver veta det själv. På polisens sidor om nakenbilder står det att du inte behöver veta om det du varit med om är ett brott – det bedömer polisen. Tvekar du, anmäl.

Exempel på händelser som hör hemma hos polisen:

• En vuxen eller okänd person ber ditt barn om bilder, vill träffas eller för sexuella samtal (se varningstecknen för grooming).
• Någon hotar att sprida bilder om barnet inte skickar fler eller betalar – så kallad sextortion.
• Bilder eller filmer på barnet sprids utan samtycke, till exempel på ett "exposekonto".
• Hot om våld, upprepade kränkningar eller trakasserier – det som börjar som nätmobbning kan vara olaga hot eller ofredande.
• Barnet har blivit lurat på pengar, fått sitt konto kapat eller utnyttjats för att föra över pengar (läs om vanliga bedrägerier mot unga).
• Du ser sexuella bilder eller filmer på barn på en webbplats eller i en app.

Polisen påpekar också att en anmälan behövs för att de ska kunna börja utreda. Även när det inte leder till åtal kan anmälan hjälpa polisen att koppla ihop samma gärningsperson med andra barn.

112, 114 14 eller e-tjänst – vilken väg ska du välja?

Polisen listar i dag e-tjänster för bland annat bedrägerier, IT-brott, hot, våld och sexualbrott. Vilka brott som går att anmäla digitalt och hur du loggar in kan ändras, så kontrollera på polisen.se när du ska anmäla.

Säkra bevisen – men på rätt sätt

Polisens råd är att spara all information ni kan, som chattar och meddelanden. Anmäl även om ni bara har ett alias eller användarnamn. Konkret:

1. 1Radera ingenting. Låt chatten ligga kvar. Avinstallera inte appen och avsluta inte kontot än.
2. 2Notera användarnamn och profillänkar. Visningsnamnet går ofta att byta; användarnamnet eller länken till profilen är mer användbar.
3. 3Ta skärmbilder av konversationen om originalet riskerar att försvinna, till exempel i appar där meddelanden raderas automatiskt. Se till att datum, tid och användarnamn syns.
4. 4Skriv ner en tidslinje med egna ord: när kontakten började, vad som sades, vilka appar som användes.
5. 5Ta med telefonen till polisen. Enligt polisen kan de hjälpa till att säkra bevisen ordentligt.
6. 6Blockera och rapportera i appen – men först efter att ni sparat det som behövs.

Så går anmälan till steg för steg

1. 1Prata med barnet först – kort och lugnt. Förklara vad ni ska göra och varför. Barnet behöver veta att det inte har gjort något fel.
2. 2Samla bevisen enligt listan ovan.
3. 3Gör anmälan via 114 14, polisstation eller e-tjänst. Barnet kan ha med sig en trygg vuxen; polisen skriver att det inte är ett krav men går bra.
4. 4Spara diarienumret. Enligt polisen får du en kopia av anmälan, digitalt eller med post, med ett diarienummer som du använder när du har kontakt med dem.
5. 5Komplettera om något nytt händer, till exempel nya meddelanden. Det kan du göra genom att ringa 114 14 och ange diarienumret.
6. 6Rapportera kontot i appen så att plattformen kan stänga det.

Polisen eller åklagaren bedömer sedan om det går att utreda. Finns det inte tillräckligt underlag kan förundersökningen läggas ner. Det betyder inte att anmälan var meningslös – uppgifterna finns kvar och kan kopplas till andra ärenden. Vid misstänkta övergrepp mot barn samverkar polis, åklagare och socialtjänst ofta i ett Barnahus, där barnet kan få berätta i en lugnare miljö.

Få bort bilder och få stöd

Polisen kan inte själv ta bort bilder från internet. För bilder som spridits på barn och unga under 18 kan Ditt Ecpat hjälpa till med borttagning. De har en stödlinje på 020-112 100 och chatt för unga – öppettiderna står på dittecpat.se. Läs också vår guide om när barnet har skickat en bild det ångrar.

Andra ställen att vända sig till:

• BRIS – 116 111, för barn och unga som vill prata med någon.
• Brottsofferjouren – 116 006, stöd för brottsutsatta och anhöriga.
• Ecpat Hotline – för att tipsa om övergreppsmaterial på nätet. Det går att vara helt anonym, och Ecpat skriver att de gör polisanmälan på tipsen.
• Socialtjänsten och elevhälsan – om barnet mår dåligt efteråt eller om händelsen har kopplingar till skolan.

Efter anmälan: vardagen hemma

Det är lätt att vilja ta telefonen ifrån barnet direkt. Fundera en extra gång. Ett barn som berättat och sedan förlorar mobilen kan dra slutsatsen att det är bättre att tiga nästa gång. Gör hellre en gemensam genomgång: vilka konton finns, vem kan skicka meddelanden, är profilen privat, och vilka inställningar för kontakter och plats behöver skärpas i de appar barnet använder.

Prata också om att barnet kan säga till om personen dyker upp igen under ett nytt namn. Och kom ihåg dig själv – det är tungt för föräldrar också. Brottsofferjouren tar emot samtal från anhöriga.

Vill du ha en lugn struktur för familjens trygghet framåt, till exempel ett SOS-larm som barnet själv kan trycka på, kan du läsa om vilka funktioner SafeLoop har. Inget verktyg ersätter samtalet, men det kan göra det lättare för barnet att höra av sig snabbt.

Sammanfattning

• Tveka inte: anmäl, även med bara ett användarnamn.
• 112 vid akut fara, annars 114 14 eller polisen.se.
• Spara chattar och användarnamn, radera inget – men ladda aldrig ner eller skicka vidare sexuella bilder på barn.
• Betala aldrig vid utpressning.
• Ditt Ecpat kan hjälpa till att få bort bilder, BRIS och Brottsofferjouren ger stöd.