Nätmobbning – så upptäcker du det och så agerar du

Nätmobbning är upprepade kränkningar via mobil och nätet: elaka kommentarer, uteslutning ur gruppchattar, spridda bilder eller falska konton. Om ditt barn utsätts: lyssna och lugna, spara bevis, blockera och anmäl i appen, kontakta skolan – som är skyldig att agera om kränkningarna har koppling till skolan – och polisanmäl om det handlar om hot, spridda bilder eller andra brott.

Vad räknas som nätmobbning?

Nätmobbning kan se ut på många sätt:

• Elaka eller hånande kommentarer i sociala medier och gruppchattar.
• Att medvetet bli utesluten ur en gruppchatt som hela klassen är med i.
• Att bilder eller filmer sprids utan tillstånd, eller redigeras för att förlöjliga.
• Falska konton i barnets namn.
• Ryktesspridning.
• Hot – öppna eller anonyma.

Det som gör nätmobbning särskilt tungt är att den inte tar slut när skoldagen gör det. Den följer med hem, in i sovrummet, mitt i natten.

Tecken på att barnet utsätts

• Barnet blir oroligt, ledset eller argt efter att ha använt telefonen.
• Barnet slutar plötsligt använda en app eller telefonen helt – eller kan inte släppa den.
• Barnet vill inte gå till skolan eller till aktiviteter.
• Sömn, aptit eller humör förändras.
• Barnet stänger av skärmen eller gömmer telefonen när du kommer.
• Barnet drar sig undan vänner.

Så agerar du – steg för steg

1. Lyssna och lugna

Det första barnet behöver höra är att det inte är dess fel och att du kommer hjälpa till. Undvik att genast ta telefonen – barnet kan uppleva det som ett straff för att ha berättat.

2. Spara bevis

Ta skärmdumpar av meddelanden, kommentarer, profiler och datum. Spara länkar. Bevis behövs både för skolan, plattformen och en eventuell polisanmälan. Om det handlar om nakenbilder av barnet ska du inte spara eller skicka bilderna – se när barnet har skickat en bild det ångrar.

3. Svara inte – blockera och anmäl

Att svara på elakheter trappar ofta upp. Blockera avsändaren och anmäl innehållet i appen. De flesta plattformar har funktioner för att rapportera trakasserier.

4. Kontakta skolan

Om kränkningarna har koppling till skolan – till exempel att det är klasskamrater – är skolan skyldig att utreda och se till att kränkningarna upphör. Det gäller även om det händer på kvällar och helger. Barn- och elevombudet (BEO) hos Skolinspektionen beskriver att alla former av mobbning som har koppling till skolan ska utredas, och att det alltid är skolans och huvudmannens uppgift att se till att kränkningarna slutar.

Kontakta mentor eller rektor skriftligt, bifoga bevis och be om besked om hur skolan går vidare.

5. Polisanmäl när det är brott

Många former av nätmobbning är brott: olaga hot, ofredande, förtal, olaga integritetsintrång (till exempel att sprida integritetskänsliga bilder) och dataintrång om någon tagit sig in på barnets konto. Ring 114 14 eller anmäl via polisen.se. Läs brott mot barn på nätet: när och hur du gör en polisanmälan.

6. Få stöd

Barnet kan prata med Bris på 116 111. Organisationen Friends har mycket stöd för både föräldrar och skolor kring mobbning.

Om ditt barn är den som mobbar

Det är tungt att få veta, men vanligare än många tror – och barn som kränker andra behöver också vuxna som agerar.

• Ta det på allvar och lyssna på barnets version.
• Förklara konsekvenserna för den som utsätts.
• Låt barnet ta ansvar, till exempel genom att ta bort innehåll och be om ursäkt.
• Samarbeta med skolan.
• Fundera på om något annat ligger bakom: grupptryck, egen utsatthet, mående.

Läs nätetik för barn – vett och etikett online.

Förebygg nätmobbning

• Prata om gruppchattar. Vad gör man om någon blir utfryst eller hånad? Att inte skratta med är också ett sätt att stå upp för någon.
• Kom överens om tider. Ingen telefon i sovrummet på natten minskar risken att barnet nås av elakheter mitt i natten. Läs mobilen i sovrummet.
• Gå igenom sekretessinställningarna. Privat konto, vem som kan kommentera, vem som kan lägga till barnet i grupper.
• Var en vuxen barnet vill prata med. Det viktigaste skyddet är att barnet berättar tidigt.