Deepfakes och AI-bilder – vad föräldrar behöver veta

En deepfake är en bild, film eller röst som skapats eller manipulerats med AI så att den ser äkta ut. För barn och unga är den största risken inte falska politikervideor utan så kallade nudify-appar, som gör om vanliga bilder på klasskamrater till nakenbilder. Enligt Ditt Ecpat kan det vara olagligt både att skapa, spara och sprida sådana bilder om de föreställer ett barn – och den som drabbas ska få hjälp, inte skuld.

Vad är en deepfake – och varför berör det ditt barn?

Tekniken bakom deepfakes har blivit så lättillgänglig att det räcker med en app och en vanlig profilbild. Det betyder att barn kan drabbas på tre olika sätt:

1. 1Som offer – någon tar en bild från Instagram eller skolkatalogen och gör en falsk nakenbild.
2. 2Som den som gör det – ofta "på skoj", i en grupp, utan att förstå att det kan vara brottsligt och djupt kränkande.
3. 3Som mottagare av falskt innehåll – videor, röster och "nyheter" som ser äkta ut men inte är det, inklusive bedrägerier.

Ecpat genomförde våren 2026 en undersökning bland drygt 800 barn som TT rapporterade om. En stor majoritet av både pojkar och flickor kände till verktygen, och ungefär hälften av de tillfrågade tyckte att en AI-skapad nakenbild är lika skadlig som en riktig. Ecpats utredare beskrev effekten för den drabbade som i princip densamma: skam, en känsla av att vara angripen och oro för framtiden.

Så pratar du med barnet om AI-bilder

Det här samtalet behöver inte vara dramatiskt. Börja gärna i något barnet redan sett: en filter-video, en AI-låt eller en känd person som "säger" något knasigt. Sedan kan ni gå vidare.

Frågor som öppnar samtalet:

• "Har du sett appar som kan ändra hur någon ser ut på en bild?"
• "Vad tror du det känns som om någon gjorde en falsk bild på dig?"
• "Vad skulle du göra om någon i klassen skickade en sådan bild i gruppchatten?"
• "Vet du att det kan vara ett brott, även om bilden är fejk?"

Var tydlig med tre saker: att göra eller sprida en sexuell bild av någon annan är aldrig ett skämt; att den som drabbas aldrig har gjort fel; och att barnet alltid kan komma till dig, även om det själv har varit med och skickat vidare. Ett barn som räknar med att få skäll berättar sällan.

För yngre barn räcker det ofta med en enklare version: "Datorer kan i dag göra bilder som ser riktiga ut men är påhittade. Om du ser något konstigt eller läskigt – visa mig."

Om ditt barn har drabbats av en falsk bild

Reaktionen de första minuterna är viktig. Barnet har ofta redan känt skam i flera dagar innan det berättar.

1. 1Tacka barnet för att det berättade. Säg att det inte är dess fel och att ni löser det tillsammans.
2. 2Spara bevis. Ditt Ecpat råder att spara uppgifter om vem som gjort bilden och var den har spridits. Notera användarnamn, gruppchattar och tidpunkter. Skicka inte bilden vidare till någon.
3. 3Kontakta Ditt Ecpat. De hjälper barn och unga under 18 med både polisanmälan och att anmäla till plattformarna, och arbetar med att få bort bilder från nätet. Stödlinjen är 020-112 100.
4. 4Polisanmäl. Läs mer i vår guide om hur du polisanmäler brott mot barn på nätet.
5. 5Kontakta skolan om spridningen sker bland elever. Skolan har ett ansvar att agera mot kränkande behandling.
6. 6Rapportera i appen där bilden spridits, efter att ni har sparat det som behövs.

Om någon hotar att sprida bilden för att få pengar eller fler bilder handlar det om utpressning – samma råd gäller som vid sextortion: betala inte och kontakta polisen. Mycket av det som står i vår guide om bilder som spridits gäller även AI-bilder.

Lär barnet känna igen deepfakes

AI-bilder blir bättre hela tiden, så att leta efter fel är inte en säker metod. Men det är ett bra sätt att träna uppmärksamhet. Säkerhetskollen, som drivs av Stöldskyddsföreningen, nämner tecken som onaturliga ögonrörelser och ansiktsuttryck, konstig hudton, hår och tänder samt att läpparna inte följer ljudet.

Viktigare än att granska pixlar är att granska sammanhanget:

Röstkloning och falska samtal – ett familjekodord

Deepfakes handlar inte bara om bilder. Finansinspektionen varnar för bedrägerier där AI används för att härma röster eller ansikten på familjemedlemmar och kända personer. FI uppmanar familjer att prata om det och föreslår bland annat förbestämda kodord för riktiga nödsituationer och kontrollfrågor som bara ni kan svaret på.

Gör så här hemma:

• Bestäm ett familjekodord som aldrig skrivs i någon chatt.
• Kom överens om att ett samtal om pengar eller akut hjälp alltid kontrolleras – lägg på och ring tillbaka på det nummer ni redan har sparat.
• Berätta för mor- och farföräldrar också. Ett samtal där "barnbarnet" ber om pengar via Swish är ett klassiskt upplägg.

Läs mer om vanliga bedrägerier mot unga.

Minska risken: färre bilder öppet

Ingen kan helt skydda sig mot att en bild missbrukas, och ansvaret ligger alltid på den som gör det. Men det går att göra det svårare:

• Ha privata konton på Instagram, TikTok och liknande, särskilt för yngre tonåringar.
• Tänk på vilka bilder som är offentliga – profilbilder syns ofta för alla.
• Fråga barnet innan du själv lägger ut bilder på det.
• Prata om vad som inte ska delas på nätet och om AI-chattbotar och deras risker.

Nästa steg

Ta samtalet i veckan, gärna kort och vid ett tillfälle då inget har hänt. Bestäm ett kodord. Kontrollera vilka av barnets konton som är offentliga. Och se till att barnet vet att det kan komma till dig – det är det enskilt bästa skyddet.