Sociala medier och självbild – så stöttar du ditt barn

Sociala medier kan påverka barns självkänsla, framför allt genom ständig jämförelse med redigerade bilder och snäva skönhetsideal. Folkhälsomyndigheten konstaterar i sin genomgång av forskningen att missnöjet med den egna kroppen har ökat bland barn och unga 10–18 år, kopplat till exponering för osunda skönhetsideal i sociala medier. Du kan inte styra allt barnet ser, men du kan hjälpa det att förstå flödet, rensa i det och bygga en självbild som inte hänger på gilla-markeringar.

Hur påverkar sociala medier självkänslan?

Det är inte skärmen i sig som är problemet, utan vad den visar och hur den används. Några mekanismer som ofta spelar in:

• Jämförelse uppåt. Flödet visar andras bästa ögonblick – semesterbilder, tränade kroppar, perfekt hy. Den egna vardagen ser grå ut bredvid.
• Redigerade bilder och filter. Många bilder är retuscherade eller filtrerade, men det syns sällan. Ett barn som jämför sig med en filtrerad bild jämför sig med något som inte finns.
• Algoritmen förstärker. Tittar barnet på ett par videor om bantning eller "glow up" visas fler av samma sort. Ett nyfiket klick kan bli ett helt flöde.
• Mätbar popularitet. Gilla-markeringar, följare och visningar gör det lätt att mäta sitt värde i siffror.
• Reklam. Folkhälsomyndigheten påpekar att annonsörer ofta använder budskap som får mottagaren att känna sig inte tillräckligt lyckad, vacker eller glad.

Samtidigt har sociala medier sidor som stärker: gemenskap med andra som delar ett intresse, förebilder, kreativitet och kontakt med vänner. Målet är inte att barnet ska sluta använda dem, utan att använda dem på ett sätt som får det att må bättre snarare än sämre. Läs mer om varför innehållet spelar större roll än minuterna.

Tecken på att flödet påverkar självbilden

Var uppmärksam på förändringar över tid snarare än enstaka kommentarer. Alla tonåringar är ibland missnöjda med sitt utseende.

Samtalet: vad du kan säga (och inte säga)

Samtal om utseende är känsliga, särskilt i tonåren. Några saker som brukar fungera:

Fråga hellre än att förklara. "Hur känns det när du har scrollat en stund?" ger mer än "Du vet väl att alla bilder är redigerade?"

Titta tillsammans. Be barnet visa några konton det följer. Fråga vad det gillar med dem. Ni kan prata om hur bilder är tagna, ljus, vinklar, filter och vad som säljs.

Prata om ditt eget flöde. "Jag märker att jag mår sämre när jag tittar på inredningskonton, alla hem ser perfekta ut." Det visar att det inte bara är barns problem.

Kommentera inte kroppar – varken barnets, dina egna eller andras. Barn märker när vuxna bantar, kritiserar sitt utseende eller berömmer någon för att ha gått ner i vikt.

Beröm det som inte syns på bild. Uthållighet, humor, omtanke, att barnet vågade något. Självkänsla byggs av att känna sig värdefull för den man är, inte för hur man ser ut.

Behöver du fler samtalsöppnare finns 30 frågor att ställa barnet om livet på nätet.

Inställningar som kan hjälpa

Inställningar löser inte allt, men de kan minska trycket. Funktioner och menyer ändras ofta och kan se olika ut beroende på app och version.

• Dölj antal gilla-markeringar. Instagram låter dig dölja antalet gilla-markeringar både på andras inlägg och på dina egna. Se vår guide till Instagram-inställningar för tonåringar.
• Privat konto. Färre okända som kommenterar betyder mindre risk för elaka kommentarer om utseendet.
• Begränsa kommentarer till följare eller stäng av dem på enskilda inlägg.
• "Inte intresserad". Markera innehåll om bantning, kroppsideal eller annat som inte känns bra, så visas det mindre.
• Tysta och sluta följ konton som ger dåliga känslor.
• Tidsgränser. Folkhälsomyndigheten rekommenderar max 2–3 timmar skärmtid per dag för 13–18-åringar och max 1–2 timmar för 6–12-åringar. Läs mer om rekommendationerna för skärmtid per ålder.

En översikt över vilka appar som tar mest tid kan vara en bra start för samtalet. I SafeLoop kan familjen se skärmtid och appanvändning – synligt för barnet, så att ni tittar på siffrorna tillsammans i stället för att den ena kontrollerar den andra. Läs mer om funktionerna.

Förebygg: bygg självkänsla utanför skärmen

Det som skyddar mest mot negativa jämförelser är att barnet har saker i livet som ger känslan av att duga:

• Aktiviteter där kroppen gör något – idrott, dans, friluftsliv – snarare än bara ser ut på ett visst sätt. Folkhälsomyndigheten lyfter också fysisk aktivitet som något som minskar risken för att barn mår dåligt av skärmar.
• Sömn. Folkhälsomyndigheten råder att lägga undan skärmar minst en halvtimme innan sömn och lämna dem utanför sovrummet. Trötta barn har svårare att hantera jämförelser.
• Vänner i verkligheten och vuxna som ser barnet.
• Din egen förebild. Hur du själv pratar om kroppar och hur du använder mobilen spelar roll. Läs mer om föräldrars egen skärmtid.

Särskilt för yngre barn

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att vänta med smart telefon till det år barnet fyller 13. De flesta stora sociala medier har också 13 år som lägsta ålder. För yngre barn kommer mycket av jämförelsen ändå via YouTube, spel och kompisars mobiler. Prata tidigt om att bilder kan vara redigerade och att reklam vill sälja något – det är kunskap som är lättare att ta till sig innan tonåren.